I två år har jag delat en liten ateljé med två vänner i en större ateljéförening. Rummet är knappast rymligt och dagsljuset är mer en bristvara än en välsignelse, men det har ändå varit en kreativ fristad för mig. En plats där jag kan vara lite rörig, testa saker och låta mina tankar flöda fritt.
När jag nyligen tog över hela rummet själv, insåg jag att det kanske var dags att skaka om lite. Sakta men säkert hade jag fyllt rummet med alla möjliga saker och ting, men nu kände jag att det var dags att göra det lite mer… jag. Jag började fundera på hur jag egentligen ville att rummet skulle kännas. Lite mer som mitt vardagsrum, lite mysigare och mer inspirerande.
Jag bestämde mig för att måla om och göra en väggmålning. Jag bestämde mig för att göra en väggmålning. Först drog på en grön nyans (Pale linen från Jotun) som grundfärg – den gick ihop fint med de inte så snygga gulvita listerna.
Valet att göra målningen abstrakt kändes liksom givet, även om jag var lite osäker ett tag. Jag ville att den skulle kännas sådär fritt flödande, spegla det där flow jag känner när jag är mitt uppe i ett kreativt projekt.


Att förvandla min ateljé blev en spännande process, måste jag säga. För varje penseldrag jag tog kändes det som att jag blev mer och mer hemma. De nya färgerna och formerna på väggarna gav mig en helt ny energi och inspiration.
Nu, när jag kliver in i min ateljé, får jag en kreativ och avslappnad känsla.Det är inte ett anonymt rum längre, utan mitt alldeles egna utrymme där jag kan släppa loss och låta mina idéer flöda helt fritt.



Lämna ett svar